Svartkremla

Russula nigricans

Löv- och barrskogar. Sommar, höst.

I fruktkroppens färg, form och storlek och i sin växtplats är Russula nigricans mycket lik Russula adusta; den skiljer sig genom sina glesa, tjocka skivor; vid snitt eller brott blir hatt, skivor, kött eller fot, till skillnad från hos R. adusta, omedelbart röda, blir så småningom röda, grånande och till slut svarta. Kött inte bittert. Kännetecken: tjockare, glesa skivor och mindre sporer. Fruktkropparna är mycket ofta maskstungna, särskilt foten. Växer på sommaren och hösten, i små grupper bland mossor, mer utbredd i barrskogar. Ätlig, inte sällsynt. Mycket omtyckt av insekter, oftast maskstungen.