Läkande egenskaper
För mer än 100 år sedan lade man märke till vissa mögelsvampars starka antibiotiska egenskaper, och senare, omkring 30 år därefter, framställdes kraftfulla antibiotika – penicillin, biomycin, aureomycin och några andra läkemedel.
Makromyceternas läkande egenskaper uppmärksammades mycket tidigare. Redan på 1500-talet använde man extrakt eller pulver av karljohansvamp för att behandla förfrusna, domnade kroppsdelar, särskilt tår och fingrar. Ett destillat av torkad karljohan rekommenderades för behandling av förlamade områden samt rubbningar i cirkulationsorganen och gastrit. Man misstänker att karljohansvampen har cancerhämmande egenskaper vid sjukdomar i magen; till exempel är magcancer en sällsynt sjukdom i Bayern (Tyskland), där man äter mycket karljohan.
Ur vissa trattskivlingar (Clitocybe) och musseroner (Tricholoma) har man isolerat det antibakteriella ämnet clitocybin (elitocybiri) med flera, som hämmar livsaktiviteten hos bakterierna bakom hud- och skelettuberkulos. Stafylokocker, som orsakar varande sår, förstörs av extrakt av kantarell, riddarmusseron, pepparriska och rynkig taggsvamp (raukšlėtasis dyglutis).
Vanlig honungsskivling är en laxerande svamp. En alkoholtinktur av svart trolltrumma (Sarcosoma globosuni) användes i folkmedicinen mot reumatism, och dess slem för behandling av sår. Antialkoholiska egenskaper har inte bara grå bläcksvamp, där man har funnit det medicinska ämnet koprin, som liknar disulfiram, utan också sommarsopp, klubbtrattskivling, väldoftande musseron (kvapioji stirnabudė) och några andra svampar.
Muskaridin, muskarin och andra ämnen från flugsvampar används för att aktivera de endokrina körtlarna och för att behandla skleros, kärlkramper och nervsjukdomar. Att äta liljemusseron (lelijinis baltikas) och fjällig bläcksvamp sänker blodsockret, och äkta mjölksvamp (piengrybis grūzdas) hjälper till att övervinna njursten.
Ischias och muskelinflammation lindras genom ingnidning med en alkoholtinktur av vanlig stinksvamp (unga fruktkroppar av samma storlek och form som ett hönsägg).
Enligt de senaste litteraturuppgifterna bekämpar polysackariden lentinan, som utvinns ur shiitake (Lentinus edodes), vilken odlas på konstgjord väg i stora mängder i Japan och på vissa andra håll, kraftfullt lungcancer. Det påstås att vissa patienter till och med har tillfrisknat. Detta ämne ökar också en patients motståndskraft mot aidsviruset. Denna svamp borde odlas även i Litauen.
Sidenticka har också cancerhämmande egenskaper. Även lackticka (Ganoderma lucidum) marknadsförs flitigt; den rekommenderas för viktminskning, ett långt liv och stärkt immunförsvar, och den säljs till och med i form av pulver, kapslar och extrakt. De tre sistnämnda svamparna (shiitake, sidenticka och lackticka) marknadsförs inte bara utan används också som kapslar, pulver och extrakt i Japan, Kina och andra östasiatiska länder. För dessa ändamål odlas de också på konstgjord väg.
Det är glädjande att den vetenskapliga forskningen om svamparnas läkande egenskaper har väckt intresse även i Litauen.